Irrationellt ekonomiskt tänkande

Idag på lunchen diskuterade vi hur konstigt man resonerar ibland när man handlar. När det gäller vardagsinköpen verkar varje öre och krona spela roll. En kollega berättade att hon avstår från att köpa frukostflingor om de kostar mer än 21 kronor. Däremot tvekar hon inte en sekund att kasta ner en mörk chokladkaka för 44.90 i samma kundkorg. En annan kollega berättade att hon alltid faller i kupong-fällan - typ köp två paket av nåt till rabatterat pris. Oftast är rabatten försumbar, ett par kronor bara, och produkten är nästan säkert något du vanligtvis inte köper.Men tillfredställelsen över "spara" 5 kronor verkar visst mer lockande än produkten i sig.

Vi verkar vara extra priskänsliga när det gäller trista vardagsinköp, sådana inköp som uppfattas som nödvändigheter och inte ger särskilt mycket njutning eller tillfredställelse. En ny mobiltelefon eller handväska för ett par tusen kronor kan däremot spontaninköpas utan större eftertanke.

Vidare till sprit, där vi uppvisar ett än mer motstridigt köpbeteende. På Systembolaget är vi nogranna med att hålla oss inom en viss prisgrupp på vin och skulle inte få för oss att lägga till 20 spänn för ett lite dyrare och kanske godare vin. Ute på restaurang bryr vi oss inte särskilt om vilka summor som läggs på vinkonsumtion utan beställer gladeligen vin för 75 spänn glaset, eller varför inte beställa in en hel flaska för 400 (av ett vin som kostar 69 kr på Systemet)? Så det är visst inte alltid produkten i sig som avgör hur gnidiga vi är utan situationen.

Över till kläder och mode. Där fann vi både gemensamma nämnare och olikheter i kollegiatet. En del kan inte förmå sig att handla billiga kläder för de är övertygade om att dyra kläder innebär överlägsen kvalitet jämfört med till exempel H&M. Andra, jag själv inkluderad, föredrar att köpa lite mer kläder lite oftare för att på så sätt kunna anpassa sig efter årstid och mode. Jag uppfattar alla kläder som kostar över 350 kr som dyra bortsett från skor, jeans och utekläder.

Det var intressant att vi var flera som hade svårt att investera i vettiga kläder för våra intressen. En kollega som tränar i stort sett varje dag har trots detta svårt att betala mycket pengar för träningskläder. Jag själv lider av samma problem med ridkläder trots att de används flera gånger om veckan året om och där bra grejer verkligen skulle göra skillnad.

Vi var alla överrens om att vi borde vara lite mer medvetna om hur vi spenderar våra pengar och när det lönar sig att vara ekonomisk. Effekten av att snåla i mataffären är kanske så liten att det inte är värt besväret, men är en vana som det är ack så svår att få bukt med.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0