Hmm.....

I tisdags hade jag min andra dejt som resultat av internetdejtting-sajten. Även denna gång med en inflyttad 35-åring. Aktiviteten för kvällen var kvällsfotografering i Gamla Stan då han också gillar att fotografera.

Grabben ifråga visade sig vara, i min åsikt, arketypen av en datasnubbe, helt svartklädd bortsett från en bredrandig gul-vit pikétröja som inte riktigt dolde den lilla kalaskulan. Han berättade ohämmat om sina dåliga matvanor att det var kakor, Coca-cola och godis som gällde. Jag fick genast flashbacks från en tidigare pojkvän som även han var IT-kille och lätt drack två 1,5-liters cola framför datorn en vardagkväll. Hu!

Det var dock en lättpratad och trevlig kille, om än lite väl insmickrande - "bestäm du!". Vi tog en fika på ett café mitt emot Science Fiction butiken på Västra Långgatan och han beställde så klart en kladdkaka med grädde trots att han innan vi träffats ätit en chokladboll med läsk. Han berättade att han varit en frekvent besökare av den där butiken och hur mycket han gillade science fiction böcker och filmer. Samt att han var säker på att liv från andra planeter  redan har uppsikt över oss små knattar på jorden. Hmmm.....

Det blir ingen andra dejt med den här killen men själva fotograferandet var dock kul och jag tror det blir några riktigt bra bilder som resultat.

Jag måste medge att det ju är riktigt roligt att dejta när man har inställningen att det är en förutsättningslös och kul grej! Det är intressant att träffa en helt ny människa som man kanske aldrig annars hade träffat på.

Two down, plenty to go :)

Livet känns riktigt bra just nu och efter att ha varit rejält uttråkad så börjar saker och ting hända.

På jobbet är jag med i ett stort projekt som kommer pågå i ungefär ett halvår och kommer innebära åtminstone en resa till Prag (där jag aldrig varit). Ser fram emot att få lite mer att göra.

Jag har testat kajakpaddling och det kommer nog bli en ny hobby för mig när det är säsong. Genom det lärde jag känna ett gäng andra friluftsmänniskor och vi pratade löst om att göra andra saker tillsammans framöver. Jag hoppas på det!

Jag har också börjat sjunga i en nystartad, stoooor kör. Bortsett från att den är kyrko-driven (vilket innebär en viss hallelulja-varning och töntiga gudfruktiga låttexter) så tror jag det kommer att bli superkul. Jag har verkligen saknat sången.

På killfronten har jag ju tagit steget från förskrämd, passiv singel till pro-aktiv. En kille har jag träffat hittills på fika (och avskrivit) men det kommer nog bli fler träffar under hösten. Det känns bra och lite spännande.

Jag känner mig mycket lugnare än jag gjort på länge. Härligt!

Redan förra året var jag sugen på att lära mig paddla kajak, men det blev inget av det. Denna sommar blev det ett spontanbesök på Pampas Marina på nationaldagen men alla kajaker var uthyrda. Surt. Sen lärde jag känna en kul tjej på ett bröllop som paddlar mycket och efter lite tjat organiserade hon och killkompis en två-dagarskajaktur för fyra av deras kompisar, däribland jag och tre andra killar.

I lördags i snudd på kulingvindar packade vi våra kajaker på norra Värmdö och gav oss iväg. Min jungfrutur inleddes med över en timmas paddling i direkt motvind, stundtals med hyfsade vågor. Renata Clumska släng dig i väggen blev mitt mantra under helgen. Med en paddelteknik att skämmas för och en fysisk styrka som har sett bättre dagar (har varit halvkrasslig i flera veckor) kämpade jag på i kajaken. Trots att det var mycket tyngre fysiskt än jag räknat med var turen en fantastisk upplevelse och utmaning.

När vi hittade in i skydd bland småöar och kajakerna ljudlöst och lätt gled fram i vattnet fylldes man av en frihetskänsla som hette duga (särskilt andra dagen när packningen lättat betydligt). När solen stundtals tittade fram eller en havsörn seglade över oss så var det fullkomligt ofattbart att man inte gjort de här tidigare. Även om

Vi hittade en bra övernattningsplats med en lite sandstrand att parkera kajakerna på och en glänta i skogen att sätta upp tälten på i skydd av den tilltagande vinden. Kvällen bjöd på en otrolig stjärnhimmel som avnjöts i värmen av en sprakande brasa. Mina tankar gick till livet i stan och hur mycket härligare det var att sitta där på ett sittunderlag i mossan och vara sådär lagom halvskitig, trött och avslappnad. Underbart!

Jag längar redan till flera kajakturer men det är väl troligt att de får vänta tills nästa säsong....