Aprilväder
Onödigt Skandiabanken!
Får det lova att vara lite moderkaka
Några vårtecken
Vad bra vi har det
Vi har fina bostäder, tillfredställande och hyfsat välbetalda jobb, vänner och familj i vår närhet, tid och pengar för att resa, förverkliga oss själva genom olika hobbies. Vi bor i ett samhälle som är tryggt, demokratiskt, jämställt och rättvist, där korruption är sällsynt. Vi kan och har rätt att uttrycka våra åsikter och ställa krav på makthavarna. De flesta sjukdomar går att bota, det finns tillgång till mediciner och varje människa har möjlighet att få den vård som behövs oavsett ekonomisk situation. Vi har rinnande vatten och uppvärmda bostäder. Vi behöver inte oroa oss för vår egen eller familjens fysiska säkerhet och framtid.
Det tål att tänkas på det ibland, att känna lite förnöjsamhet över vår bekväma tillvaro och sända en tanke till de som har det sämre ställt - de som lever i diktaturer, under hot av krig och förföljelse, de som drabbats av katastrofer och förlorat allt de äger, de som är sjuka och inte kan få hjälp, de som svälter, de som lever i fattigdom, de som måste spara ett helt liv för att ha råd att ge ett av sina barn en utbildning, de som fördrivs på grund av gruvdrift och dammbyggen, de som inte får vara oliktänkande. De tänker jag på ikväll.
Irritationsmoment: ICA Kungsholmstorg
Är det något som kan förstöra mitt humör så är det att tvingas handla på ovanstående mataffär. ICA Kungsholmstorg måste vara en av de sämsta mataffärerna i innerstaden. Det enda som är bra i butiken är den manuella disken - allt annat suger.
Det är trångt och knöligt att ta sig runt i butiken. Varuutbudet är dåligt och det är ofta utplockat och slut bland varorna. Det är i stort sett alltid kö vid kassorna, oavsett veckodag eller tid. Dessutom är det den dyraste mataffären i stan. Igår skulle jag köpa 5 saker: grillad kyckling, svamp, gul lök, färska lasagneplattor och färsk spenat. Det enda som fanns var svamp och lök. Så det blev att knata iväg till Konsum istället. Tur att jag inte bor vid Kungsholmstorg :)
Erigerat djurorgan för mycket för svenska försvaret
Irritationsmoment: åka buss
Något som verkligen irriterar mig är jag åkerr innerstadsbuss och någon nervös och stressad människa redan en hållplats innan de ska av sitter med tummen redo på Stopp-knappen för att så snart bussen börjat rulla ut från busshållplatsen genast trycka på den (helst två gånger), resa sig och sedan stå vid dörrarna (med handen redan på dörröppningsknappen) hela vägen fram till nästa hållplats.
Chilla lite!
Summa summarum av 2007
Jag blev singel. Det i sig var ju ingen rolig historia men det visade sig vara bra för mig. Jag blev så illa tvungen att aktivera mig mera och det är jag glad för.
Jag fick två nya, goa kompisar. Dels en gammal klasskompis från högstadietiden, dels en helt ny bekantskap gjord genom ett bröllop+salsa+kameraförsäljning. Det blir svårare att hitta vänner med åren, man blir mer kräsen på den fronten också. Därför är jag verkligen glad för mina nya väninnor (som dessutom är singlar).
Jag flög luftballong. Med mormor. Det var en otrolig upplevelse i bästa möjliga förhållanden, en sisådär 22-23 grader i strålande sol en kväll i juni. Det skulla jag vilja göra om.
Jag fyllde 30 och hade en kanonkul middag/fest för mina vänner och min familj där jag själv fixade all mat. Sådana där fester borde man ha oftare.
Jag hade för första gången 4 veckors sammanhängande sommarsemester och besökte flera nya platser i Sverige tack vare att jag fick låna min mammas bil under sommaren. Sandhammaren och Bjärehalvön i Skåne och skärgården utanför Göteborg. Dessutom var jag nästan två veckor i sommarstugan och det var urhärligt.
Jag paddlade kajak för första gången under en septemberhelg i Stockholmsskärgård. Det var roligt och spännande. Något jag gärna gör om fast helst utan regn och i högre temperaturer.
Jag började sjunga i kör. Inget avancerat men jättekul att sjunga av sig lite en gång i veckan.
Jag köpte en alldeles ny, superbra kamera. Den har varit min trogna lekkamrat sen jag köpte den.
Jag åkte till Prag med jobbet, en stad jag aldrig varit i.
Jag åkte till Barcelona (där jag inte heller varit förut) en långhelg i oktober tillsammans med min bästa kompis. Vi hade det hur bra som helst och varmt och soligt väder.
Jag kom igång ordentligt med både cykling och träning, vilket gjorde att jag både mådde bättre och fick snyggare figur.
Jag gick på Running Dinner, Speeddejting och nätdejtade ett helg gäng grabbar under hösten. Det var lärorikt och ett nyttigt steg för mig (som dock ej lett till något som helst romantiskt).
Jag åkte på en ridresa till Costa Rica över jul- och nyår. Det här var en helt fantastisk resa. En upplevelse som jag kommer minnas hela livet.
Så det är med varma minnen jag lämnar 2007 för att blicka framåt mot ett nytt år som jag hoppas blir kul det med.
Snart bryts tystnaden..
Jag ska snart skriva lite nytt här på bloggen nu när jag är tillbaka i vardagen efter en utlandsresa....
Unik tomte siktad
På jobbet var det en liten kör från en skola i närheten som kom och lussade. Det var ett 10-tal mellanstadieelever som såg ut som de helst hade velat vara någon annanstans. Alla utom den minsta av de tre pepparkaksgubbarna, en storleende filur som klämde i för kung och fosterland när det var dags för papparkaksgubbesången. Lussandets höjdpunkt var dock en, för mig, ny pepparkaksvisa där texten gick så här:
"Vi vill ej bli räddade, räddade, räddade
För vi vill bli gräddade, gräddade, gräddade
Jag vill bli en gumma
Jag vill bli en gubbe
Och jag vill bli en gris"
Resfebrig och jobbturbulens
På jobbet är det stressigt så här inför årsslutet. Dessutom har tre personer på min funktion sagt upp sig inom loppet av en vecka och det gör att det känns lite oroligt i teamet. Det är oklart om vakanserna kommer fyllas men klart är att det hur som helst kommer bli extra mycket för oss som är kvar att göra närmsta en-två månaderna. Det gör att jag börjar fundera på om jag också ska se mig om efter något annat jobb om det visar sig att de här förändringarna inte innebär en chans för mig. Vi får se.
Tankspridd
Stackars kroppen
I fredags var det sedan afterwork med mitt gamla jobb. Drinkar och champagne flödade rikligt från 17-tiden fram till tidig söndagmorgon. Det innebar att jag var i farten i nästan 24 timmar. På lördagen hade jag inte tid att sova ut ordentligt så efter 4,5 timmas sömn blev det att pallra sig upp och iväg till stallet i regn och rusk med baksmälla. Inte en lugn stund sen heller då jag bjudit hem några på middag - det blev städning, handling och matlagning samt trevlig social samvaro på kvällen. Mitt ex kom förbi och stannade över så det blev ingen tidig kväll och på morgonen skulle han iväg tidigt så då var jag vaken ett tag.
Idag har jag röjt här hemma och gått fem timmar på stan för att handla julklappar. Nu är jag helt slut! Jag känner mig jetlaggad. Min kropp är nog förvirrad sen festandet i fredags. Stackars kroppen!
Headbanging är hälsovådligt
Nu börjar julhetsen....
...på riktigt. Fast många butiker plockade ju fram julgrejorna för flera veckor sedan. Julgranen kom upp på Odenplan för över en vecka sedan, visserligen utan belysning än, men ändå. Den här konsumtionshysterin inför julen verkar bara bli värre och värre för varje år. Julklapparna ska helst kosta tusentalskronor. Jag blir lika chockad varje år när "årets julklapp" utses. Förra året var det visst en platt-tv. Hur många har råd att ge bort en sån?
Jag läste i DN att 24 november i flera länder utsets till "Buy nothing day". Jag gillar den tanken. Men det borde vara fler dagar än en om året som är det. Om inte butikerna var öppna jämt och ständigt kanske vi inte skulle konsumera lika mycket.
Jag gillar inte julen längre - för mycket stress, krav och pengar involverade. Kan man inte bara umgås och njuta av god mat och dryck och ge varandra väl uttänkta julklappar som faktiskt visar att man engagerat sig lite. Dessutom har jag nog en längtan att få fira jul på ett annat sätt än vad min familj gör, men så länge jag inte har någon egen familj är jag "fast" i släktens traditioner. Därför känns det extra skönt att jag ska åka bort över julen i år. Vilket inte innebär att jag för den sakens skull slipper undan helt - jag ska hälsa på min mamma innan jag åker jag misstänker att julklappsbyte förväntas. Jag mår dåligt av att inte leva upp till förväntningar så det är nog bäst att skaffa lite julklappar ändå.
Två månader, sju nålstick
Vitrinskåp
Möbeln som utlöste de här funderingarna var vitrinskåpet. Jag är på jakt efter en begagnad bokhylla till min hall och har därför kikat runt på Blocket ett par gånger. Det var där jag såg oändliga variationer på vitrinskåp från 60-talet och framåt. Vem vill inte ha möbeln som är en kombinerad bokylla, tv-möbel och vitrinskåp. Självklart med belysning. Det belysta vitrinskåpet som möjliggör att man så tjusigt kan visa upp sina vackra glas och fina porslin för besökare. Det är ju viktigt att visa upp vad man har och det har knappast ändrats med tiden (tvärtom nästan). Fånig funktion tycker jag. Belysta glasmontrar hör hemma i museum, inte i hemmet. Så det så.
Mordisk till sinnet
Jag stressade hem från träningen idag för att hinna i tid, kom hem precis när tvätttiden skulle börja så inte hann jag äta något heller (hunger har inte en positiv effekt på mitt humör och tålamod). Inte nog med det, det är första dagen på mensen också vilket gör mig sådär lite extra retlig. Där kommer jag kånkandes på 10 kg smutstvätt och upptäcker till min fasa och förbannelse att någon jävel börjat tvätta. "Nä nu jävlar" utbrister jag högt och återvänder till lägenheten uttalandes diverse fula ord för att hämta papper och penna och skriva en liten trevlig lapp. "Jag återkommer kl. 20 och hoppas du tömt maskinerna tills dess" löd lappen. Som ett förtäckt hot nästan, om att något otrevligt skulle kunna inträffa om maskinerna inte var tömda.
Maskinerna var tömda. En lapp var fasttejpad med ett meddelande till mig:
"Så pinsamt. Jag ber 1000 gånger om ursäkt. Jag trodde jag hade bokat ikväll och var till och med nere och dubbelkollade bokningstavlan imorse. Det måste ha slagit slint i skallen på mig för jag har bokningscylinder nr 1014 och när jag såg din som har 1041 såg jag fel. Jag ber än en gång så mycket om ursäkt!"
Då fick jag sjukt dåligt samvete!
Det går bra nu
I helgen slog det mig att jag mått riktigt jäkla bra den senaste tiden. Humöret är på topp, hälsan likaså, självförtroendet har fått sig en boost av att komma ut och träffa killar och äntligen har det blivit lite balans mellan aktiviteter och hemmatid/spontantid.
Jag gjorde en liten livsanalys för ett tag sen. Jag avsatte en kväll åt att sitta ner och fundera på vad i mitt liv jag verkligen värdesätter, vad som gör mig glad/ger mig energi, identifiera mina tidstjuvar och komma fram till små förändringar (i tanke eller handling) som skulle kunna göra tillvaron ännu bättre. Jag tog min utgångspunkt i LivsKvalitetsProfilen som är utvecklad av Föreningen Tidsverkstaden. De har också skrivit en bok ("Rik på riktigt") som är tänkvärd.
Jag har inte gjort några stora förändringar (än) men det var värt mycket att bara engagera sig lite i sitt eget liv och tidsanvändning. De små saker jag ändrat på har redan gjort skillnad och det känns bra. Varje liten positiv förändring är värt mycket, man behöver inte göra en helomvändning och vända upp och ner på allt. Man kan komma lång även med små steg. Så jag tassar vidare i samma riktning....