Running Dinner var skoj

Förra veckan fick jag den efterlängtade bekräftelsen på att jag denna gång faktiskt kommit med på Running Dinner. Mailet innehöll min middagsrutt för kvällen samt namnet på den kille jag matchats ihop med och som skulle vara mitt sällskap för kvällen.

Inte långt senare krossas min initiala lycka av mail från killen ifråga där han berättar att han pga privata skäl inte ska vara med. Typiskt! Jag blev besviken så klart. Halva grejen med RD är ju det att man har en partner under kvällen som man får möjlighet att lära känna lite bättre. Dessutom kändes det otroligt tråkigt att, liksom jag alltid annars är, vara enda ensamma bland en massa par, även om de bara var hopmatchade par.

Efter att förgäves försökt få tag på organisatörerna för att få veta hur jag skulle gå tillväga nu satte jag igång med operation "hitta en blinddate på 24 timmar". En desperat förfrågan om raggningshjälp skickades ut till mina vänner och de tog sig an uppgiften med oanat engagemang. Fyra potentiella män kontaktades av mina vänner, men inte helt oväntat var ingen ledig eller ville hänga med.

Två timmar innan RD börjar accepterar jag faktum att jag kommer få gå själv. Jag messar värdarna för förrätten och huvudrätten för att meddela att jag kommer ensam. Det visar sig då att middagsvärden blivit dumpad i sista stund och över telefon bestämde vi att vi två skulle slå våra påsar ihop under kvällen. Han ställde in sin rutt och gick med mig istället.

A hade låtit väldigt trevlig på telefon och det var en positiv överraskning när vi en timma senare möttes på St Eriksplan och det visade sig att han verkligen VAR trevlig och dessutom inte såg helt oäven ut. Dessutom var han intresserad av friluftsliv vilket i min bok innebär ett stort plus.

Under kvällen träffade vi 16 nya människor i åldern 30-40 år. Alla vettiga, utåtriktade och lättsamma. Stämningen var på topp hela kvällen, alkoholen flödade och logistiken funkade bättre än jag trott. Efter att efterrätten intagits hemma hos mig möttes alla kvällens RD-deltagare upp på Engelen i Gamla Stan. Därinne splittrades sällskapet snart upp och jag spenderade ett antal timmar med att sluddra med killen från förrätten. Efter att ha blivit eskorterad till mitt kvarter (han bodde åt samma håll) stupade jag full och nöjd i säng någon gång vid 3-tiden.

RD var ett verkligt lyckat event. Intressanta och vänliga människor. Roligt att få komma hem till folk och se hur de bor. Spännande att träffa människor som man kanske aldrig annars skulle ha träffat. Stämningen var inte särskilt flörtig och man pratade lika mycket med tjejerna som med killarna. Det blev en bra mjukstart för mig att bara få vara i sällskap med tillgängliga män och jag låg rätt lågt med flörtandet.

A var lite intressant tycker jag, men huruvida han tyckte att jag var intressant vet jag inte. Efter "tack för igår"-sms har jag lämnat bollen hos honom så får vi se vad som händer. Jag känner att jag vill vara ganska passiv när det gäller initiativtagandet. Hör han av sig vore det kul, gör han det inte så är det inget jag blir besviken över.


Jag kommer definitivt gå på RD igen!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0